Bookbook, böcker & nya telefoner – fågelkvitter, prylfetischism och valfri hets

Kvitt-kvidevitt-kvitt

Jag köpte en telefon nyligen, alldeles häromdan faktiskt. Den låter som fågelkvitter när jag får sms och jag älskar det! Sannolikheten att jag ska märka när jag får sms har visserligen sjunkit som en sten till havsbotten, men är det inte det som är så fantastiskt med sms? Att det i denna teknikkontrollerade värld, där vi förväntas vara tillgängliga i tid och otid, kan välja att meddela oss via ett kommunikationssätt där man inte behöver svara på stört – hetsen är valfri! – meddelandet ligger vackert kvar och väntar tills du tar dig tid att läsa det.

Bookbook – mina drömmars pryl
Ja, det är en ”smartphone”, smartare än alla mina tidigare telefoner någonsin. Efter gazpachoinsidenten levde min ex-telefon vidare några månader för att en dag inte vilja kännas vid laddaren, så nu ligger den där för evigt oladdad, för evigt tystad. Istället har jag nu min nya kvittrande telefon som både fotograferar, ringer och surfar, alltsammans med strålande hastighet och kvalité. Jag stod och valde mellan Iphone4 och denna. Det som talade för Iphone4 var egentligen inte själva mobilen i sig utan det ultimata tillbehöret; Bookbook (se bild nedan). Första gången jag hörde talas om denna kombinerade plånbok och Iphonehållare, designad och utformad i form av en klassisk inbunden bok, var strax innan jag skulle åka till New York. Sedan dess har jag varit lite lätt besatt av tanken på att äga denna pryl. I vanliga fall är jag ingen pryl-typ, detta var något utöver det vanliga. Jag tog mig samman, gick emot så väl grupptryck som min egen överraskande prylfetischism och valde bort Iphonen. Min goda vän M som tillhör den innersta kretsen av Appelsekten förfasade sig över mitt val, men när jag frågade varför så kröp det fram att det egentligen inte hade med själva telefonen att göra utan det faktum att han tyckte att de rippat designidéerna från Appel – ”men” sa han, extremt motvilligt bör tilläggas – ”prestandamässigt så är den du köpt bättre”. Frågan är om han ens använde ordet ”bättre”, oavsett så var det, det han menade. Yes! tänkte jag för mig själv och hoppas nu på en snabb utveckling för fortsatta idé- och designstölder så att även jag kan briljera med en ”bookbook”:ish.

Tanken har slagit mig att försöka mig på att tillverka en egen. Efter att ha klurat och spanat och provkänt på lite olika böcker i min bokhylla inser jag att det nog inte kommer att hända. Nej, jag kanske inte har ett telefonfodral som ser ut som en bok, men jag kan däremot använda min nya mobil för att lyssna på ljudböcker. Min plan var att luta mig tillbaka i bussätet redan i eftermiddag med Theorins senaste, Sankta psyko, i lurarna. Dessvärre missade jag helt att ladda den lilla strömtörstande tingesten innan jag gick hemifrån – en oavsiktligt rebellisk akt mot det teknikkontrollerade samhället kan tyckas. Nåja, vad är väl en bal i ljudboksbiblioteket, den kan ju vara alldeles förfärligt tråkig…

Bookbook

About these ads
Det här inlägget postades i Böcker & allting runt omkring. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s