Allt för dig av Sheila O’Flanagan – chick lit-romantik och unkna kvinnoideal

På bryggan med Allt för dig

På bryggan med Allt för dig

Jag skulle inte vilja påstå att det här är en dålig historia. Nej, snarare innehåller den en hel rad kryddor som gör den direkt underhållande.  Jag drogs till omslaget som en fluga till ett kakfat. Det ligger nära till hands att beskriva den som en klassisk irländsk chick lit, feel good att mysa med. Lättsamt språk. Kärlek, relationer och gamla familjehemligheter som kommer i dagen och för handlingen framåt. Ja, inte dum alls, om det inte var för att den utspelar sig på 2000-talet. Här blandas på ett förförande sockersött och fnittercharmigt sätt in en så unken och föråldrad kvinnosyn att jag nära på faller av bryggan. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när passager som nedanstående dyker upp på var och varannan sida:

[Huvudkaraktären Lainey bjuder med sin granne på en fest, men blir osäker på hur han ska uppfatta henne så hon uttrycker sig lite svävande.] ”Så det var ingen inbjudan? Du drar alltså tillbaka den?  Hon var inte säker på om han drev med henne. Det här var anledningen till att det traditionellt sett inte var kvinnor som bjöd ut män. De var värdelösa på det!

Meterologen Lainey Ryan personifierar den stereotypa chick lit-karaktären. Hon drömmer om att hitta den rätte, hon är charmigt klumpig, bedårande vacker men har otur när det gäller män. Hon är en utmärkt väderpresentatör och gör sig alltid lika bra i TV-rutan.

Hennes mamma är hennes raka motsats. Hon utmålas ganska tidigt i berättelsen som den extrema radikalfeministen. Deanna valde karriären framför mammarollen och lämnade bort Lainey att växa upp med sin mormor hemma på Irland medan Deanna gick ut college och gjorde karriär som feministisk förkämpe på andra sidan atlanten. Men när hennes åsikter om samhället, patriarkatet och klassiska ”kvinnofällor” väl redovisas framstår hon varken som speciellt radikal eller extrem. Snarare tycks hon lika mycket som dottern – och alla andra karaktärer i boken – ha fastnat i en föreställningsvärld som cementerar den stereotypa bilden av vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt”. Vilket bör tilläggas, gör det ganska svårt att uppnå förändring.

Deanna såg sig inte som feminist eller rödstrumpa eller någon av de termer som oftast användes för att beskriva högljudda kvinnor som inte höll sina åsikter för sig själva och uppenbarligen hade en aversion mot att raka benen. Själv tog hon regelbundet bort oönskad hårväxt, särskilt på benen där den var mörk och oattraktiv.” Nej hon ansåg bara att det fanns ”en underliggande orättvisa i hur kvinnor behandlades i samhället. Inte bara för att de flesta verkade tro – oavsett vilken karriär en kvinna valde eller hur smart hon var – att alla flickors stora dröm var att träffa en man, gifta sig med honom och leva lycklig i alla sina dagar.” Självklart är det just det hennes dotter Lainey drömmer om. Så till den grad att hon visualiserar alla män hon möter komma glidande upp för en altargång.

Sommar i Stockholm

Sommar i Stockholm

Lainey dejtar den snygge men hopplöse Ken som gärna kommer förbi för ett ligg när det passar honom, men inte vill planera vare sig framtid eller känna sig låst (”typiskt manligt”). Något som i kombination med Laineys dåliga självkänsla och drömmar om giftermål (”typiskt kvinnligt”) är en inte helt tillfredställande ekvation. Vilket även Laineys bästa vän påpekar. Den samma vän som inledningsvis just gift sig med en 30 år äldre välbärgad svensk affärsman ”för trygghetens skull”, samt för att hon som 31-årig singel inte vill förbli en ”ogift ensam ungmö”.

Efter det oerhört romantiska bröllopet brakar dock Laineys eget förhållande ihop, när det blir uppenbart att Ken inte tycks ha några som helst äktenskapliga ambitioner. Och mitt i alltihop meddelar Deanna att hon är på väg till Irland för att göra en dokumentär där hon vill att dottern ska medverka.

Laineys chef blir lite orolig när hon frågar om det är okej att Deanna filmar henne på arbetsplatsen i sin dokumentär. Han försäkrar sig om att hon inte ska nämna för Deanna (som alla män i hela boken tycks vara paniskt rädda för) att han vid anställningsintervjun sa att hon såg ”fotogenisk” ut. ”Hon blinkade åt honom. Mina läppar är förseglade. Ingen kommer att få reda på din klumpiga, sexistiska kommentar.
Jag menade inte att låta sexistisk.
Jag vet, försäkrade hon. Jag är inte en sådan person som blir förolämpad av sådant.

Nej, Lainey är inte en sådan som blir förolämpad av ”sexistiska kommentarer”, (kanske för att det i just detta fall var en komplimang?) och hennes mamma är inte feminist eftersom det innebär att man inte kan raka benen(?). Som ogift 31-åring känner jag att det är dags att börja oroa mig akut för att folk i min omgivning ska börja betrakta mig som en gammal ungmö. Synd bara att jag är kvinna så att jag inte kan bjuda ut en man – eftersom jag genom min könstillhörighet är ”värdelös” på sånt!

Jag har även fått lära mig att kvinnor per definition tycker om att skämma bort sig själva, till skillnad från män? Samt att det är extremt avmaskuliniserande att dricka kamomillte, trots att man är ett tesosteronosande bombnedslag med sömnproblem.

Varför har tjejer sådana där grejer” [Java-bönor, kamomillte, koffeinfritt kaffe, vanligt te etc, frågar Shay] ”Hon såg road ut. Av samma anledning som vi har massor av olika duschkrämer och schampon. Vi tycker om att skämma bort oss själva.
Jag tycker nog att kamomillte är mer fjolligt än något annat, sa Shay.
Är du rädd att visa upp din feminina sida?
Lite. Men jag är beredd att ta risken.

Din lägenhet är väldigt mysig.
[säger Shay]
Ännu en tjejgrej, sa hon. En kvinnas handlag.
Han satte sig upp och tog emot teet. Men jag är i alla fall glad över att du kom med en mugg. Jag hade fått för mycket kontakt med min kvinnliga sida om jag hade tvingats dricka det här ur en kopp på fat.”

Nej, skämt åsido. Är man beredd att bortse från de unkna förlegade definitionerna av ”manligt” och ”kvinnligt” och en uppsättning andra klyschor, så finns här även en god portion underhållning att hämta. Jag hade inte det minsta tråkigt bland relationsintrigerna och kärleksbekymren. Däremot blev det ett och annat spontant ironiskt fnitter med bitter underton av oro, över att det faktiskt finns dem som tar dessa generaliseringar för sanning.

About these ads
Det här inlägget postades i Chiclit & feel good. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Allt för dig av Sheila O’Flanagan – chick lit-romantik och unkna kvinnoideal

  1. Pingback: Otippad lästrend – när pensionärerna slår tillbaka! | Mettes pocketblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s