Ljuskonspirationen och mitt & Oscars förhållande till böcker

Det är slutet på januari. Det går rykten så här års om att det blir ljusare och ljusare men än så länge märks det som mest i den lilla solfilmen som väderleksrapporten på Tv spelar upp, där kan man se att idag gick solen upp en hel kvart tidigare! Men mest är det kompakt vintermörker-ljus som råder under molnen och det är fortfarande mörkt när jag är på väg hem från kontoret. Jag måste stå alldeles under en gatlykta för att kunna läsa när jag väntar på bussen och hoppas på att det inte ska snöa in mellan sidorna. Egentligen gör det inte så mycket, att det snöar mellan sidorna. Jag tycker om när böcker känns använda, älskade. De blir mer levande då, fulla av livserfarenhet.

Jag skulle vilja beskriva mitt förhållande till böcker som passionerat. (Jag gillar ordet passionerat, passionerat gillar jag även ord.) Ja, kanske inte fullt lika passionerat som Oscar Wildes förhållande till böcker förstås. Jag läste att han tyckte om att äta delar av sidorna för att riktigt få en känsla för boken, dit har inte jag kommit än. Han skrev även marginalerna fulla med kommentarer och utkast till sina pjäser. Jag vill nog snarare bejaka den levande boken genom hundöron, en och annan kaffefläck, stänk av regn och snö och badvatten. Ja och med en och annan anteckning förstås. En exceptionellt tråkig bok om ekonomiska system i det forna öst gör mig varm av lycka för att det fortfarande rasar ut sand mellan sidorna. Sand som färdats med vinden från Zahara.

Girlfriend in a coma, hemma igen

Men absolut bäst av allt tycker jag det är med böcker som har dedikationer, med namn och med årtal. Jag var på ett alternativt julfirande för inte så länge sedan, där lämnade man det man inte behövde längre på ett presentbytarbord och fyndade någon annans avlagda pinaler. Min sambo hittade en bok, en fin välbläddrad pocket. Det var inte vilken bok som helst, det var Douglas Couplands Girlfriend in a coma, en helt fantastisk historia som jag läste och älskade för närmare tio år sedan och entusiastiskt hejade på att han skulle kasta sig in i direkt! Några dagar senare tar jag upp boken och bläddrar runt lite och vad ser jag; Mette Kristoffersson 2000 står det med en välbekant handstil som tillhörde en tio år yngre upplaga av mig själv. Jag måste ha skrivit mitt namn i boken i hopp om att få tillbaka den från denna någon som lånad den då, för tio år sedan. Och visst kom den tillbaka. Nu bor den i vår bokhylla insorterad med de övriga blåryggade titlarna, hemma igen, lite nött och full av livserfarenhet.

Det här inlägget postades i Böcker & allting runt omkring. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ljuskonspirationen och mitt & Oscars förhållande till böcker

  1. Andreas skriver:

    Vilket bra inlägg! Den här bloggen kommer jag att följa!🙂
    /Andreas

  2. Miranda Ledebur skriver:

    Äntligen en varm och personlig pocketblogg! Har som Mettes förhållande till böcker ett passionerat förhållande till bokbloggar och känner mig inspirerad och nyförälskad!!!

  3. Mia skriver:

    Härligt, Mette! Blir en läsvärd underhållning till förmiddagskaffet på söndagarna.

    /Mia

  4. Johnny skriver:

    Trevligt, här ska jag kika in ibland, på mina kafferaster…🙂

    Girlfriend in a coma, helt lysande bok. Dräller dock av negativt glitter som fanns där när en vingklippt ängel tryckt in den i min brevlåda, bokstavligen – men det tar jag någon bussfärd när du inte sitter med trynet i någon litteratur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s