Pocketförlaget fyllde 5 med pompa ståt och bubbel – jag gillade läget och kände bubblet under klackarna

Igår rullades röda mattan ut från restaurang 1900 på Regeringsgatan. Innanför dörren blixtrade en kamera i discotakt och dokumenterade alla de 250 gästerna. De flesta hade jag också gärna fotograferat. Pocketförlaget själva såg ut som galapinglor och lokalen andades fest. Efter att ha trängt sig igenom en lokal fylld med hela halva svenska författareliten förbannade jag mitt värdelösa ansiktsminne som gör att jag faktiskt är riktigt kass på att känna igen dito elit, men kunde nöjd konstatera att jag åtminstone känner igen Skarp och Guillou.

Daniel & Victoria eller "Victora" & "Daniel"?

De sticker liksom lite ut, inte enbart för att de är så pass välkända utan för att de är huvudet kortare än alla andra och ungefär lika lika varandra som Victoria och Daniel. Vad gäller de senare så har jag en teori om att de skulle kunna genomgå könsbyte och byta identitet utan att någon skulle märka skillnaden (denna teori lanserad bland royalister blir sällan en hit).

Guillou & Skarp kryssar fram

Men tillbaka till författarna och förläggarna och kalaset. I vilket fall så kryssade duon Skarp & Guillou fram som två isbrytare in i lokalen och bortom mitt synfält som nu blockades av snygga och skarpa människor i största allmänhet. Räksnittar cirkulerade och glaset med mousserande vin hann aldrig bli riktigt tomt innan det fylldes på av välvillig kypare. Maten lagades av Niklas (mitt i veckan) och ackompanjerades av omsorgsfullt utvalda viner. Vitt till laxtartaren, rött till viltgrytan och dessertvin till den hjortrondominerade efterrätten. Jag gillade läget, cirkulerade till den fria baren och bestämde mig för att mingla med vem jag hoppades var Sara Lövestam, vars bok jag sträckläste härom veckan. Jag kände att jag hade oddsen på min sida när resten av Piratförlaget var där och jag hyfsat nyligen hade sett henne på bild. Hennes signalröda (eller möjligtvis rosa, lite oklart i den dunkla belysningen med sinnet fördunklat av en behaglig dessertvinsdimma) lös uppfriskande upp och till min stora glädje var det en god chansning. Som bonus på det hela var hon fantastiskt sympatisk. När jag en stund senare minglade mig mot utgången kände jag mig mätt, glad och bubblig under klackarna. Utanför ingången sprang jag på författarduon bakom Kråkflickan, som utöver I havet finns så många stora fiskar är en av de bättre böcker jag läst senaste tiden. Lite extra lyckokrydda på en ljuvlig tisdagsafton. Summa summarum; tack Pocketförlaget för en fantastisk tillställning!

Det här inlägget postades i Böcker & allting runt omkring. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s