Lilla stjärna – ännu en mörk fullträff av John Ajvide Lindqvist, jag utmanar min mentala hälsa och blandar skräckroman med Twin Peaks

Jaaa, äntligen! Lilla stjärna är en bok jag sett fram emot att läsa. Mycket. Där hittar jag känslan, det självklara träffsäkra språket, mörkret, det färgstarka persongalleriet och spänningen. Som ofta när det gäller Ajvide Lindqvist återfinner man människor i olika former av utanförskap, svarta tvärvändningar och blodiga detaljer som kan få magen att tillfälligt vända sig ut och in. Jag upplevde inte att Lilla stjärna var en lika självklar del av den klassiska skräckgenren som hans tidigare böcker utan snarare en mycket mycket mörk och blodig roman som bjuder på genialiska människoskildringar och håller mig som läsare i ett fast grepp till sista raden.

När den mentala hälsan gråter skrattar jag rått
Ungefär i samma veva som jag påbörjade Lilla stjärna var jag även blomvakt åt en av mina grannar. Inte vilken granne som helst, utan en fantastiskt sympatisk granne som utöver att vara fantastisk och sympatisk även råkade ha Twin Peaks-boxen. Jag vet att det är en ohelig kombination. Det finns få författare som får mig att drömma mardrömmar och sätta griller i huvudet, men Ajvide Lindqvist är en av dem. När jag kombinerar detta med David Lynch kultförklarade serie gråter det lilla som finns kvar av min mentala hälsa. Och medan den mentala hälsan gråter skrattar jag rått och gör som vår käre monark – vänder blad… efter blad, efter blad, efter blad och fullkomligt slukar boken jag har framför mig.

Lilla Stjärna handlar inledningsvis om den avdankade svenskpopartisten Lennart, som bitter över insikten om sin egen musikaliska genialitet och perfekta gehör i kombination med de uteblivna framgångarna på dito område, en dag hittar ett spädbarn övergivet i skogen. Det visar sig att barnet inte är något vanligt barn. Hon ger endast ljud ifrån sig i form av perfekta sinustoner. Flickan, Theres, växer upp i fångenskap i källaren hos Lennart och hans fru Laila, utan någon som helst kontakt med världen utanför.

Låt den rätte komma in

Parallellt får vi följa Theresa, en till förutsättningarna helt vanlig flicka, jämngammal med Theres. Theresa växer upp i en vanlig familj i ett vanligt litet samhälle men hon är inte riktigt som andra barn. I de begynnande tonåren blir utanförskapet än mer uppenbart och Ajvide Lindqvist tar här steget längre i sin skildring av barn, gruppsykologi och mobbning, i jämförelse med i Låt den rätte komma in. Här stannar inte berättelsen vid att slå tillbaka mot sina plågoandar. Istället skruvas berättelsen ytterligare några varv och jag var stundvis tvungen att känna efter på kinden så att jag inte hade blodstänk eller hjärnsubstans rinnande som sprätt ut från boksidorna.

När flickorna är i trettonårsåldern tvinnas de båda berättelserna alltmer samman och en mycket speciell vänskap börjar spira. Det är lika mycket en spänningsroman som en psykologisk studie i hur miljön formar oss och vår verklighetsuppfattning till dem vi är och hur den i sin tur kommer att prägla så väl tankemönster som handlingar. Lilla stjärna är ett utforskande i de mörka snåriga delarna av den unga människans innersta väsen och hur detta kan komma att ta sig de mest fasansfulla uttryck.

Skrattar bäst som skrattar sist, även när man skrattar åt sig själv; välkommen in galna fiktioner och hejdå mental hälsa. Mardrömmarna kom ju såklart som på beställning, i extra skruvad tappning. Blodsmaken efter krossat glas och obehaget i svalget efter att ha tuggat i sig skärva på skärva en hel dröm igenom satt kvar halva förmiddagen efter att jag vaknat upp och konstaterat att det bara var ännu en extra blodig dröm, för att inte tala om alla mystiska typer som brutit sig in natt efter natt i mina drömmars slutna rum. Jag vet inte om det var Lilla Stjärna eller Twin Peaks som lockade fram dem, men jag är övertygad om att min drömvärld blivit djupt infiltrerad.

Nej, om man skulle ta och vända blad. Se något glatt och läsa något rogivande som omväxling.

Tips! Se trailer för boken!

Det här inlägget postades i Romaner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Lilla stjärna – ännu en mörk fullträff av John Ajvide Lindqvist, jag utmanar min mentala hälsa och blandar skräckroman med Twin Peaks

  1. Milou skriver:

    du gjorde mig just sugen på att läsa Lilla Stjärna. Men först ska jag läsa klart ”vendo casa en barrio alto”. En bok som utspelar sig i Chile för ungefär tre år sen om en snubbe som säljer hus till den rikaste delen av befolkningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s