Camilla Läckberg, barnboksdebuten Super-Charlie och det där mindre super med att försätta sig i pinsamma situationer

2011 bjuder på barnboksdebut, Kokbok och åttonde delen i Fjällbackaserien Änglamakerskan – allt signerat Camilla Läckberg. Mest känd är hon som deckardrottning detta kanske tack vare egenskapen som mästarinna på att marknadsföra sig själv. Av själva framgången runt ”konceptet”, eller för den delen varumärket; författaren Camilla Läckberg är jag mäkta imponerad. Av hennes litteratur, mja, där har jag lite sämre koll. Hennes deckare har aldrig riktigt lockat mig trots de enorma framgångarna både i svenska och internationella läsfåtöljer. Jag måste erkänna att mycket bygger på fördomsfullt förutfattade meningar. Men nu när hon i likhet med en rad andra kända författarprofiler i samband med barnalstring släpper sin första barnbok blev jag en smula nyfiken. (Andra exempel på detta fenomen är Linda Skugges ”Mammakokbok” Mamma jag är hungrig och Alex Schulmans barnbok Bajsfesten). Att ett exemplar av Super-Charlie dessutom lite lägligt råkat landa på mitt skrivbord gör att jag för första gången bestämt mig för att läsa en Läckberg-bok!

Pappa polisen

Super-Charlie. Karaktärerna är baserade på Camilla Läckbergs egen familj.

Fred Flintstone

De, av Milli Sarris, rikt illustrerade bilderna, där pappan ser ut lite som Fred Flintstone, har sin charm och historien innehåller ingredienser som bajs, trendigt( !) vilket serveras med lite klassisk barnboksmoral (man ska inte vara elak). Sen kan jag inte låt bli att tycka att det är en intressant (tecknad) detalj att Camilla-karaktären läser Dostojevskij vid middagsbordet, där (under) för övrigt en Sartre ligger och skräpar. Hon är inte den jag i första hand förknippat med ”finkulturen”. Jag läser in en stor portion humor i det hela, inte minst när jag bläddrar fram till sidan där GW Persson hänger i porträttbild över skötbordet. Se bifogade artiklar om ”författarkriget”. Berättelsen är den första boken om Super-Charlie, tänkt att följas av fler äventyr, och känns väldigt mycket som just en introduktion. Presentationen av karaktärerna, framförallt av huvudpersonen Charlie och hur han fick sina superkrafter tar upp merparten av bokens handling. Utöver det ser jag trots den lite trögstartade intrigen en viss charm i att boken slutar med en bajshämnd.

En rosa uppenbarelse
Första gången som jag fick en känsla av respekt inför Camilla Läckbergs uppenbarelse var på Pocketgalan 2009, när hon trots sin enorma gravidmage minglar runt på decimeterhöga klackar i en chockrosa cocktailklänning – här tummas det inte på glamouren trots att hon hade alla ursäkter i världen att sätta på sig något bekvämt och för den delen klackbefriat ergonomiskt korrekt. Linda Skugge beskrev henne som ”en rosa dröm”, själv nöjer jag mig nog med rosa uppenbarelse, men är fortfarande imponerad. I takt med att hon har fortsatt massproducera mordhistorier med anknytning till Bohuslänska Fjällbacka så har min respekt för upprätthållandet av detta marknadsföringsfenomen växt, kanske just på grund av mina inte överdrivet höga tankar om den litterära kvalitén som är själva produkten. Nu är det då dags för såväl barnbok som kokbok, följt av ännu ett deckarsläpp (till hösten).

Barndomsvänner från Fjällbacka

Det är inte första gången Camilla Läckberg släpper en kokbok med barndomskamraten och tillika lyxkocken Christian Hellberg. Vårens skapelse heter Fest mat och kärlek. Den tidigare hette Smaker från Fjällbacka och släpptes våren 2008.

Att råka stryka sig mot Martin Melins kön
Vad jag framför allt förknippar Camilla Läckberg med är situationer då jag på det ena eller andra sättet försatt mig i, hm, ”intressanta” situationer. Visserligen pinsamheter av hyfsat oskyldig kaliber, men ändå, det blir liksom inte friktionsfritt, i ordets mest konkreta bemärkelse.

Camilla & Martin Melin

Exempelvis den gången jag råkade stryka mig mot den gamla Robinsonvinnaren Martin Melins kön, det vill säga Camilla Läckbergs man och pappa till deras gemensamma barn Charlie (som huvudkaraktären i Super-Charlie bygger på). Det låter värre än vad det är och han är nog lyckligt ovetande om denna incident (undrar just vad Freud skulle ha tänkt dock). Det var på releasefesten för Fyrvaktaren i en extremt välfylld lokal där jag hade ambitionen att ta mig från punkt A till punkt B med händerna fulla av rödvinsglas utan att spilla på folk runtomkring. När jag som bäst trocklar mig fram genom en exceptionellt tight passage av människokött, bord och bar så vänder han sig om vilket gör att jag på ett högst konkret och en smula genant sätt gnider mig plågsamt långsamt mot och förbi under en ”he-he, ursäkta”-artighetsnick. I motsats till om han hade stått still och jag oskyldigt kunna tränga mig förbi en okänd kostymrygg. Det är svårt att vara diskret när man är fysiskt oförmögen att hålla distans samtidigt som rörelsen, friktionen i kråksången så att säga, är enda utvägen. Så nu har min hjärna bestämt sig för att låta denna lilla incident ploppa upp som första-association i sammanhang där Camilla Läckberg med man eller familj omnämns. Fyrvaktaren serverad med ett glas rött och en skopa genans, check!

Att pricka en jordgubbe och kallduscha främmande kvinna med bubbel
Min topp två-association i Camilla Läckberg-sammanhang är releasefesten för Smaker från Fjällbacka. En solig försommarkväll på restaurang F12 i Stockholm. Snittarna var inte att leka med och folket som var där kändes lite extra snygga. Som tilltugg till den fria baren, utöver snittarna så simmade stora fylligt röda jordgubbar runt i ett mousserande bubbligt hav av blöt – fick jag och okänd kvinna erfara – vätska. Tanken var att man skulle pricka jordgubbarna med minst lika snygga tandpetare i genomskinlig plast. Eftersom jag trots allt vill kännas vid ett visst mått av självkännedom siktade jag in mig på den största, för att inte missa och påbörja en spontan jordgubbsfäktning med minispjut. Big misstake! Den gubben var snäppet större än min mun så vad gör jag, biter av halva givetvis, varpå den andra delen bestämmer sig för att fly den designade tandpetaren tillbaka ner i det mousserande havet med full fart. En kalldusch och en ännu kyligare blick från kvinnan bredvid skulle man kanske kunna beskriva vad som blev det bestående resultatet. Jag har haft stoltare ögonblick. Hepp!

Något för alla smaker
Super-Charlie kommer att hårdlanseras nu under påsken då få kommer att kunna undgå detta ”super-släpp”. Deckarslukarna får vackert vänta till hösten för att få sin Camilla Läckberg-dos fixad.

Fest, Mat & Kärlek

Undertiden kan alla däremellan roa sig med recepttips och inspirerande bilder på en matlagande Camilla Läckberg ur Fest mat & Kärlek! Själv ska jag försöka ligga lågt i Läckberg-relaterade sammanhang, det börjar kännas en smula jinxat.

 

Tips! ”Författarkriget”: Hånet mot deckardrottningen & Mina författarkollegor har en dålig kvinnosyn
Tips! Den osedvanligt underhållande och rikt bildberikade Camilla Läckbergs blogg! För alla som vill veta det mesta om Camilla och hennes liv i text & bild. Samt den egna hemsidan.
Tips! Håll utkik efter soundtracket till Super-Charlie, finns snart på Itunes.

Det här inlägget postades i Barnböcker, Böcker & allting runt omkring. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s