Tillbaka till henne av Sara Lövestam – samhällskritisk pungspark i romanförpackning om förbjuden kärlek och rösträttsrörelsen

Tillbaka till henne är en sinnrikt konstruerad roman, där fyra föremål blir länken och inledningen till berättelsen om folkskolelärarinnan Signe, som vid början av förra sekelskiftet engagerade sig i kampen om kvinnlig rösträtt och kampen för lika lön förlika arbete – oavsett kön. Parallellt med Signes berättelse får vi följa den samtida och något udda duon Hanna och Erik i deras sökande efter just Signe och hennes historia. Hanna är en uttråkad arbetsförmedlare som lever tillsammans med Johan i en relation som mest går ut på att de delar en lägenhet i en förort till Stockholm. En relation där kärlek, ömhet och passion för länge sedan bytts ut mot pikar och avståndstagande. När fyra föremål; ett par glasögon, ett par skor, en brosch och en linjal, en dag av vad som synes vara ren slump kommer i hennes ägo, förändras Hannas tillvaro fundamentalt. Tillsammans med den egensinnige auktionsförrättaren Erik börjar hon nysta i föremålens historia i jakten på vem den ursprungliga ägarinnan kan ha varit. Det blir en resa som inte enbart tar dem kors och tvärs över Sverige utan även tillbaka till 1900-talets början.

Sara Lövestam skriver med samma fantastiska språk som jag minns från hennes föregående romaner Udda och I havet finns så många stora fiskar. Det är skickligt, medryckande och med samhällsritiska inslag som inledningsvis till synes obemärkt flätas in i berättelsen för att sedan med eftertryck utgöra dess själva kärna. Det är engagerande och otroligt härlig läsning att försjunka i, mycket tack vare sin språkliga finness och omsorgsfullt komponerade intrig.

Kvinnlig rösträtt, framtidsoptimism & förbjuden kärlek
Om Hannas kärleksliv är torftigt är Signes desto mer passionerat. Passionerad är även kampen för rösträtt som flätas in i romanen och utgör en fascinerande historisk skildring av rösträttsrörelsen och dess förkämpar. Det som framförallt berör mig när jag läser är hur lite som faktiskt har förändrats. Det skär i hjärtat och sliter i bröstet av ilska när jag läser om Signe och hennes samtidas förhoppningar om hur långt vi kommer att komma så snart kvinnor får rösträtt, och hur fel de hade i sina förhoppningar. [Gaaaa, att vi inte har kommit längre på 100 år!!] Det till synes högst tidsenliga argumentet från tidigt 1900-tal där försörjningsansvaret för fru och barn rättfärdigade den manlige läraren en högre lön än den kvinnliga lärarinnan har för länge sedan spelat ut sin roll, men löneskillnaderna mellan könen kvarstår. Vetskapen om att vi i dagens Sverige har ett lönegap mellan män och kvinnor som omräknat på heltider under ett 45-årigt yrkesliv uppgår till 2 376 000 kronor gör mig matt, förbannad och bestört. Det här står det förstås ingenting om i Lövestams fantastiska roman, men förhoppningarna gällande framtiden som uttrycks i partierna som utspelar sig 1906-1919, tar mig ändå tillbaka till idag, jag som sitter med facit 100 år senare.

Det här är en roman jag varmt rekommenderar. Det är en kärleksroman, en pusselroman, ett stycke svensk historia stilfullt spetsad med framsipprande samhällskritik. Här finns kärleksfulla personporträtt och vackert skildrad, och tillika tidlös, relationsproblematik sprungen ur svek, missförstånd och förbjuden kärlek. 

Det här inlägget postades i Romaner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tillbaka till henne av Sara Lövestam – samhällskritisk pungspark i romanförpackning om förbjuden kärlek och rösträttsrörelsen

  1. Ping: Hjärta av Jazz av Sara Lövestam – jazzbönor, Nalensnajdare, kärlek och mobbning | Mettes pocketblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s