Tony & Susan av Austin Wright – en fascinerande metaroman som för tankarna till Twin Peaks

Tony&Susan, i en solstol vid medelhavet

Tony&Susan, i en solstol vid medelhavet

Susan Morrow är en uttråkad hustru som har kommit att hamna i skymundan av sin makes karriär. En dag får hon ett bokmanus från sin exman Edward, som hon inte hört av sedan de separerade. Bokmanuset triggar Susans nyfikenhet men väcker också en känsla av splittring och misstänksamhet. Varför vill han att just hon ska läsa manuset? Hon dras snabbt in i handlingen som visar sig vara både rå och mörk. Parallellt med berättelsen om Susan vävs Edwards roman in, en roman i romanen. Där får vi följa matematikproffessorn Tony Hastings som en ödslig kväll hetsas till en bilolycka. Med sig i bilen har han sin fru och dotter. Situationen utvecklar sig snabbt till ett mardrömsscenario och berättelsen om Tony blir i mångt och mycket till en berättelse om hämnd och upprättelse. Men under resans gång börjar också ett subtilt förmedlat ifrågasättande av rätten till hämnd att växa fram.

Stämningen som sipprar fram mellan sidorna får mig att tänka på den gamla suggestiva tv-serien Twin Peks. De märkliga karaktärerna, ödslig landsbyggd och Tonys tangerande känsla av kafkaartad galenskap är som hämtat därifrån (det är lite så att jag till och med önskar att David Lynch skulle ta sig an romanen och filmatisera den). Tony som tagit sig an världen med sitt intellekt snarare än med knytnävar hamnar plötsligt i och med olyckan i en situation där hans manlighet ifrågasätts. Inte som en anklagelse utan indirekt, i det ifrågasättande mottagandet han möter när han återger vad som hänt och hur han agerade. Det blir till en slags machismo-kulturens påtryckningar om hur han ”borde” ha agerat, en lika delar primitiv som moraliserande syn, vilken står i skarp kontrast till det modernt civiliserade beteendemönster som den västerländska kulturen i vanliga fall gjort till norm. Men det som inträffar den där ödesdigra natten är, som sagt, inget ”vanligt fall”.

Berättelsen om Tony är tätt skriven och svår att förutse, men styckena om Susan, fångad i en bitterhet hon helst inte vill kännas vid, griper mig minst lika starkt. Susan börjar i och med läsningen att rannsaka sin egen historia och sitt förflutna med Edward. Finns det något han vill säga henne genom att låta henne ta del av berättelsen om Tony? Och i sådana fall vad?

Tony & Susan är en roman som väcker många intressanta tankar och frågor till liv, lyxen i att få dela dessa med J som bara någon dag tidigare läst ut samma roman, går inte att underskatta. Dessvärre kan jag inte utan att röja för mycket av handlingen delge de tankar, tolkningar och diskussioner som följde, mer än att läsningen gav upphov till just detta. Men en sak kan jag säga; är det någon roman som är värdig att lyftas fram och diskuteras i bokcirkelsammanhang så är det den om Tony & Susan.

 

 

Det här inlägget postades i Romaner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Tony & Susan av Austin Wright – en fascinerande metaroman som för tankarna till Twin Peaks

  1. Ping: Tony och Susan - Wright, Austin | Bokblomma - Linneas litteraturblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s