Med Stalin som Gud av Magnus Utvik, en fascinerande skildring av tre tonår i en kommunistisk sekt

Det här är Magnus Utviks självbiografiska berättelse om några år i hans ungdom. Efter att ha lyft upp boken fann jag mig plötsligt sträckläsa den från pärm till pärm.

Den unge Magnus lockas via en grundkurs i marxism in i Kommunistisk Ungdom i Värnamo. Men när en kommunistisk bokhandel öppnar i stan är det snart den karismatiske Håkan som lockar starkare. Håkan inviger Magnus i SKF/ML:s (senare KPS, Kommunistiska Partiet i Sverige) närmast dogmatiska marxist-leninistiska övertygelse där Stalin upphöjts till Gud och ”alla partier i Sverige som kallar sig kommunistiska är borgerliga arbetarpartier som går kapitalets ärenden.” Inställningen till Stalin blev i SKF/ML:s värld vattendelaren mellan äkta och falska kommunister, där alla andra vänsterorganisationer ansågs som fiender.

Magnus Utvik skildrar utan omsvep sitt helhjärtade engagemang i denna extrem-vänsterrörelse, som mot bakgrund av den svenska vänsterns historia av splittring och konflikt mellan olika fraktioner under 1960- och 1970-talet, under Magnus 1980-tal fortsätter i samma anda. Kampen gällde en väpnad revolution för att införa enpartistyre i Sverige. Under hela det första året i partiet stannar Magnus även kvar i ”fiendeorganisationen” Kommunistisk Ungdom för att på partiets order fraktionera och söndra inifrån. Något som kom att kosta honom hans vänner.

Men mest hjärtskärande är nästan berättelsen om partikamraten Ulf som av partiet tvingas sälja sin ömt vårdade raggarbil, ger upp arbete och vänner i Norrköping för att på partiets order bosätta sig i Göteborg för att värva nya medlemmar. Ulf, ensam och isolerad, blir allt mer deprimerad. Magnus som även han lever förhållandevis isolerad har också han börjat tvivla. Det hårda arbetet till trots resulterar inte i att nya medlemmar ansluter. Med de egna tvivlen ligger angiveriet nära till hands och efter ett samtal i förtroende anger Ulf Magnus som anklagas för ”trotskistiska tendenser”. Magnus, som i sin tur inte ens tillerkänts en plats i de utvaldas skara av fullvärdiga medlemmar, utan bara var en så kallad kandidat för medlemskap förlorar inte enbart sitt parti. Under tre års tid hade partiet varit hans allt. Plötsligt stod han inte bara utan parti, han fann sig även utan flickvän, utan vänner och utan tro.

Associationerna till frireligiösa strängt styrda sekteristiska samfund ligger inte långt borta. Här finns alla element från systematisk hjärntvätt, isolering, toppstyrning, dogmatism och uteslutning.

När Magnus tjugofem år senare söker kontakt med sina forna partikamrater är det många som minns tiden i partiet med en komplexfylld smärta. Att han dessutom vet att han kommer att lämna ut dem så snart boken är publicerad, gör inte mötena mindre konfliktfyllda.

Det är en både fascinerande och gripande berättelse om ungdomsår i en sektliknande politisk rörelse, extra läsvärd inte minst för dem med intresse för Sveriges politiska historia, där denna berättelse utgör en både läsvärd och viktig del.

Annonser
Det här inlägget postades i Brutal truth, Fakta. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Med Stalin som Gud av Magnus Utvik, en fascinerande skildring av tre tonår i en kommunistisk sekt

  1. Ping: Otäck vänstersekt | Svensson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s