Pythians anvisningar i Budapest, en påskhelg fylld av gastkramande spänning och termalbad!

Sagoslott med utsikt över staden och Donau

Sagoslott med utsikt över staden och Donau

På nyheterna talar de om att flyttfåglarna har vänt tillbaka söderut igen, ”våren” är för kall. Själv gjorde jag ett slags flyttfågelsutfall under påskhelgen söderut av samma anledning. Jag möttes dock av snöblandat regn, sagoslott och varma källor istället. Det var fantastiskt. (Nöjd fågel.) Efter att ha hört talas om det gamla anrika hotell Gellert som sedan 1918 legat vid Donaus strand, och attraherat SPA-gäster lika länge, blev jag lätt besatt av tanken på att åka dit.

I hotellbyggnaden, uppförd i art nouveau-stil ligger den enorma SPA-avdelningen med höga mosaikbeklädda valv, statyer och pelare som vittnar om svunna tider.

En av de varma temalkällorna på Gellert

En av de varma temalkällorna på Gellert

Här finns termalkällor reglerade till 36 respektive 40 grader c. Det finns kallbadsbassänger, ångbastu, torrbastu, ångande varm utomhuskälla och en fantastiskt vacker simbassäng. Minnesvärd var helt klart massagen i det lilla sidorummet som förde mina tankar till medicinska experiment à la 1930-tal (ja, inte massagen i sig utan snarare rummet, britsen och den härligt barska kvinnan).

Gellert stora bassängen, den enda bassängen med badmössetvång vaktad av visselpipsförsedd yngling

Gellert stora bassängen, den enda bassängen med badmössetvång vaktad av visselpipsförsedd yngling

Förutom att hänga i SPA-avdelningens varma källor (en aktivitet vi ägnade några timmar om dagen åt) fick jag äntligen tid att avsluta den akut spännande boken jag åsidosatt alltför länge; Pythians anvisningar. Den tredje och avslutande delen i serien om Viktoria Bergman och hennes delpersonligheter. Här ställs allting på ända och jag överväger att läsa om samtliga tre delar en gång till.  Men överlag ägnas inte allt för mycket tid åt att reflektera överhuvudtaget, snarare sugs jag in i texten och vänder blad i en takt som endast kan förklaras av den olidliga spänningen.

Pythians anvisningar

Pythians anvisningar

Pythians anvisningar
Där Kråkflickan (första) och Hungerelden (andra boken) bjöd på förvirring och extrema twister som utmanade läsaren både en och två (och tio) gånger om, skänker Pythians anvisningar desto mer klarhet. För den sakens skull inte sagt att det inte skulle vara komplext och invecklat. Nej, nej. Pythians anvisningar är en djupt inträngande skildring av det mänskliga psyket och hur traumatiska upplevelser i barndomen kan komma att manifestera sig i vuxen ålder.  Det är lika mycket en psykologisk thriller som en intelligent sammanfogad pusselroman. Det är bitvis så obehagligt att illamåendet är nära, men hela tiden så pass fängslande att sidorna nästan vänder sig själva.

Hungerelden

Hungerelden

Viktoria Bergman gör avgörande framsteg genom sin självterapi i jakten på att närma sig sina delpersonligheter. Samtidigt kommer kommissarie Jeanette Kihlberg allt närmare lösningen på fallet med de mördade pojkarna, som upptog en stor del av handlingen i Kråkflickan. Under vägens gång kommer både hon och hennes poliskollegor att möta en större grymhet än de kunnat föreställa sig. Pedofilnätverk, experiment med levande mumifiering och tillbakablickar till grymma barndomsminnen skakar om och berör. Men som läsare erbjuds jag samtidigt en extra dimension via psykologen Sofia Zetterlund när hon bistår polisen och tillika sin älskarinna Jeanette, med expertutlåtanden om det mänskliga psyket. Inte ens de grymmaste handlingar låter sig förklaras med simpel ondska, bakom varje handling erbjuds en förklaring till varför. För den sakens skull inte sagt att det inte skulle vara fruktansvärt fasansfullt. Det rör sig trots allt om sexuella övergrepp mot barn. Med Sofias, alias Viktorias, hjälp nystas trådarna upp och hela det inledningsvis så splittrade persongalleri som flimrat förbi genom de tre böckerna knyts nu för första gången samman till ett greppbart mönster. Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundqvist vet vad de gör. Det är välskrivet, andlöst spännande (jag menar på den nivån att jag på riktigt kommer på mig själv med att hålla andan) och otroligt fascinerande läsning.

Kråkflickan

Kråkflickan

Bästa tipset! Har du möjlighet så checka in på Gellert och om du inte kan eller vill resa annat än genom litteraturen är Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar värda alla rekommendationer, i alla lägen! (För övrigt fantastisk reslektyr!)

Läs mer om Kråkflickan >>
Läs mer om Hungerelden >>

Det här inlägget postades i Böcker & allting runt omkring, Resor, Romaner, Spänning & deckare. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s