Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg – läs den!

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

På den gamla släktgården uppe i Dalarna fann jag den ro som krävdes för att tillgodogöra mig Göran Rosenbergs fantastiska roman. (Jag gjorde ett första avbrutet försök i vintras, när jag var alldeles för uppvarvad för att kunna ta till mig texten.) Det är mycket att ta in och det är svårsmält. Men det är också riktigt, riktigt bra.

Rosenberg följer sin fars fotspår, från det att han lämnar gettot i Lodz 1944, via Auschwitz, Ravensbrück och Wöbbelin till dess att han kommer till Södertälje i Sverige. Han gör det med en journalists grundliga grävande och en författares välkomponerade prosa. Sammantaget utgör texten en fulländad och fängslande, lika delar djupt personlig, som universellt viktig berättelse.

Göran Rosenberg skildrar inte enbart den omskakande resan som krigsåren förde hans far på. Livsödet han berättar om är applicerbart på en stor del av de polska judarnas öde under kriget och dem med honom som undkom gaskamrarna. Det är en berättelse om det ogreppbart svåra i att vara överlevare. Den som blev skonad till sist. Och om hur många som inte klarade av att leva vidare med vetskapen om att de – till skillnad från miljontals andra – var dem som klarade sig undan och nu har ett liv att förvalta i en värld som aldrig kommer att bli sig lik.

De polska judarna Dawid Rozenberg och Hala Staw skildes åt på rampen i Auschwits men lyckas mot alla odds återförenas efter kriget och hamnar efterhand i Södertälje. I ett blomstrande folkhemssverige med nybyggda kvarter och arbetsmöjligheter till alla som önskar, börjar de sitt nya liv. Dawid får jobb på Scania och hustrun Hala på Tornvalls konfektionsfabrik. Ettan med kokvrå byts med tiden (och den växande familjen) mot en tvåa. Men den värld som Dawid kände är raserad och borta och Södertälje blir inte mer än ett stopp på vägen från Auschwitz. När den unga Göran är 11 år tar han sitt liv, sedan länge härjad av depressioner efter smärtsamma försök att försöka få den tyska staten att betala ut skadestånd för lidandet krigsåren orsakat.

Texten är en hybrid mellan fakta, barndomsskildring och memoar över fadern, förmedlad med romanens språk. ”Den medvetet repetitiva prosan är rakt igenom lysande, avskalad och suggestiv, både anonymiserande och naken” skriver Jens Liljestrand i DN och jag kan inte annat än hålla med.

Jag blir oerhört gripen och har svårt att släppa greppet om boken som trots sin stillsamma berättartakt håller mig fängslad likt vilken spänningsroman som helst. Att Rosenberg förtjänar sitt Augustpris med råge tror jag få som tar sig an denna roman skulle argumentera emot.

Det här inlägget postades i Brutal truth, Romaner. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg – läs den!

  1. marie433 skriver:

    Jag läste nyligen boken och håller med dig i ditt betyg:) Jag kan också känna igen mig när du skriver att du första gången var alldeles för uppe i varv för att kunna ta den till sig. Texten är avancerad och kräver tid, jag är glad att jag valde att läsa boken långsammare än vad jag normalt läser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s