Jellicoe road av Melina Marchetta – en efter hand synnerligen fängslande berättelse

Jellicoe roadDet här är en av de böcker jag haft liggande i min ”att läsa hög” så pass länge att jag inte kan minnas när den först hamnade där. Efter att ha hypats in absurdum var förväntningarna höga, men av någon anledning – det kan ha varit det visserligen vackra men lite intetsägande omslaget – så har andra böcker hela tiden gått före. Likadant var det faktiskt nu om jag ska vara ärlig. Det var den sista i traven vi släpade med oss till Italien i somras. Min sambo hann läsa den först och hade det inte varit för hans ”ge den femtio sidor”-pepp så finns risken att jag faktiskt inte hade avslutat den. Det var inte det att mina förväntningar var för högt ställda, (det brukar sällan göra någon jätteskillnad om boken är fångande nog,) men Jellicoe road var i ärlighetens namn inte speciellt fångande alls – inledningsvis. Sen hände något, men jag skulle nog säga att det började någon gång efter 60 eller kanske till och med 100 sidor.

Häxkraft känns som ett drastiskt ord i sammanhanget men jag blev onekligen aningen förhäxad. Inte direkt, utan gradvis för varje sida jag tillgodogjorde mig blev det allt svårare att släppa så väl taget om boken som känslan, eller snarare känslorna, den förde med sig. Fram mellan sidorna växer en fantastisk berättelse om en plats, om några vänner vars möte uppstod i en förödande bilkrasch, om kärlek, sorg och skuld. Samt inte minst om hur händelser i det förflutna lever vidare och fortsätter att påverka nuet.

Kort om handlingen
Huvudpersonen Taylor går på Jellicoe internatskola utanför den lilla staden Jellicoe. Varje år utspelar sig ”territoriekrigen”, en lek på blodigt allvar mellan skolans elevhem, kidsen från Jellicoe stad och kadetterna från Sydney som slår läger under sex veckor varje höst för att genomföra fältövningar. Det är dessa strukturer som beskrivs i den något långdragna inledningen, men som senare kommer att visa sig ha sitt syfte för berättelsens kärna. Anledningen till att Taylor går på internatskolan är att hon övergavs av sin mamma som barn och efter det växte upp med Hannah, en kvinna som av något oklar anledning är knuten till skolan och bor i ett litet hus precis bredvid. När Hannah plötsligt försvinner spårlöst börjar Taylor ana oråd och i sin jakt på svar går hon igenom det bokmanus Hannah skrivit på under åren. Med hjälp av manuset sammanfogas allt fler pusselbitar som inte enbart hjälper Taylor i jakten på svaren om vart Hannah tagit vägen, utan även ger henne ledtrådar om sitt eget förflutna. Men Taylor är inte ensam om att vilja lägga beslag på Hannahs manus. Översten som leder kadetterna är som en jäckande ond skugga i berättelsens första del. Även han visar sig ha anledning till att komma åt vad som skrivits, och hans roll i berättelsen visar sig tillika vara avgörande för dess upplösning.

Ur vad som inleds som en lite småtöntig men invecklad historia om ungdomar som leker gängkrig växer det fram en allt mer komplex berättelse där händelser i det förflutna blir pusselbitar till Taylors egen bakgrund. Gamla vänskapsband visar sig vara starkare och mer laddade än vad någon hade kunnat förutse och nätet av röda trådar som binds allt tätare samman snärjer mig med full kraft.

BonassolaSista sidorna läste jag i närapå febrigt tillstånd ihärdigt ignorerande den rumpa som sedan länge domnat av till följd av klapperstensstranden i Bonassolas hårda anti-komfort.

Boken lämnar många tankar men faktiskt bara en fråga efter sig; är det bara jag som under läsningen av Jellicoe road haft Goodbye yellow brick road som ett konstant bakgrundssoundtrack på hjärnan?

Det här inlägget postades i Romaner, Ungdom. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s