Mississippi av Hillary Jordan – lervälling, rasism, mord & förbjuden kärlek

MississippiAmerikanska södern, 1940-tal. Det är ömsom stekande hett, ömsom lervälling och översvämningar. Rasismen är lika självklart närvarande som skrämmande obarmhärtig. Mot denna fond bygger Hillary Jordan upp sin debutroman om Laura och hennes familj.

Lauras behagliga liv som ungmö, (*hrm*, det vill säga typ 30 år,) i en liten stad i Mississippi-deltat förändras radikalt när hon möter Henry McAllen. Så snart de gift sig byts deras fridsamma stadstillvaro ut mot det hårda lantlivet på en bomullsfarm utan vare sig rinnande vatten eller de övriga bekvämligheter hon är van vid. Eftersom Henry ofta är ute på resande fot är hon i stort sett ensam på gården med barnen och sin rasistiske svärfar som enda sällskap.

Men så en dag återvänder Henrys karismatiske bror James från andra världskrigets Europa och och flyttar in med dem. Återvänder gör även äldste sonen Ronsel i den svarta lantarbetarfamiljen Jackson som arrenderar en del av paret McAllens ägor. De båda unga männen finner snart varandra, präglade av sina gemensamma erfarenheter av kriget. Men deras vänskap är inget som ses med blida ögon. Att Ronsel kämpat med livet som insats för USA mot den tyska fienden borta i Europa, är det ingen hemma i Mississippi-deltat som bryr sig om. Här är han fortfarande andra klassens medborgare och förväntas ta bakdörren ut ur butiker, be om ursäkt och utstå smädelser när helst de vita i hans omgivning är sugna på lite random förnedring.

Vad som inledningsvis puttrade på som stillsamt behaglig romanläsning stormkokar snart under Jordans penna till en explosiv soppa av förbjudna känslor, Ku Kux Klan, förnedring, mord och inte minst en väldig massa lervälling. Det dröjer inte allt för länge innan tragedin är ett faktum.

Swamp

Mot träskmarkerna!

Att läsa Mississippi nu, trots att bokstaplarna av betydligt nyare romaner pockar på uppmärksamheten hänger helt och fullt samman med vår planerade resa till just Mississippi-deltat. Med bara några dagar kvar innan avresa mot New Orleans börjar nerverna göra sig påtagliga, blandat med uppdämda förväntningar och små explosioner av extas vid tanken på blues-barer, Cajun-köket, träskmarker, vampyrer(?!), klibbig hetta, loklbryggd öl och allt annat jag lite på en höft förknippar med amerikanska södern.

Mississippi är Jordans debutroman, vilken hon skrivit på under flera år. Det är en välskriven och snyggt sammanvävd berättelse där utgångspunkten skiftar mellan de olika karaktärerna som turas om att vara berättarjag. Vad jag däremot hade lite svårt för är författarens strävan efter att ”byta språk” beroende på vilken karaktär det är som är berättarjaget i det för stunden aktuella kapitlet. Det kanske funkar bättre på originalspråk men i den svenska översättningen gnisslar det lite falskt och jag upplever ”språkbytet” som aningen krystat och dessutom inte helt konsekvent. Men bortsett från det är romanen både intressant och fångande till sin karaktär. Ironiskt nog känns den även skrämmande aktuell. För trots att andra världskriget ligger 70 år bakom oss i tiden är det så här dagarna efter EU-valet otäckt uppenbart att de extremhögerkrafter som skapat oro i Europa (och Sverige) nu även befäst sin ställning i parlamentet. Vad historien hade att lära är det sorgligt och skrämmande många som tycks ha glömt.

 

Det här inlägget postades i Romaner. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s