Det stora äpplet – hipsters, hetta och nakna cyklister

Vi lämnade New Orleans bakom oss och reste vidare norrut. Start spreading the news… så att säga, det var dags att bli en del av New York!

Ground Zero

Reflecting absence, 9/11 Memorial

Kontraster
På sex trappor utan hiss i en liten lägenhet nere i lummiga West village gjorde vi oss hemmastadda. Redan i taxin på väg från flygplatsen sög det till i magen när tunneln förbyttes av den mäktiga skogen av skyskrapor. Kontrasten mot New Orleans var brutal. New Orleans må vara en storstad, men med hela charmen av småstadens softare lunk och låga hus.

Hetta
De första dagarna var en skön omväxling mot den heta klibbiga södern, runt 25 grader (c) och inte samma påträngande luftfuktighet. Men det förbyttes efter några dagar till tropisk klibbig värme som får dig att svettas på galna ställen, typ knävecken, och omkring 35 grader. En dag  i galleridistriktet, utmed tvärgatorna från Hudsonfloden, blev den perfekta tillflykten.

Guggenheim

Guggenheim

Futurister
Till fots är det absolut bästa sättet att maximera upplevelsen av denna galna plats. På Guggenheim pågår just nu en kanonbra Futuristutställning. Efter att ha spanat in den promenerade vi tillbaka ner genom Central Park och vidare ner genom Manhattan. Det var en dag när vi gick ungefär 100 kvarter – utan överdrift – det kan ha varit att ta i lite i värsta laget med promenerandet.

Hipsters och hummerdräkter
Vi har även köpt en helgalen hummerdräkt till bäbisen (when in NYC!) samt promenerat över Williamsburg bridge för att spana in de trendiga kvarteren i Williamsburg/Brooklyn där hipsters nära på konkurrerat ut de ortodoxa judarna. Det var en besynnerlig upplevelse. Att flanera utmed Bedford avenue kändes på många sätt som att stå i gathörnet av Skånegatan/Nytorgsgatan (Stockholm, Sverige) och spana på folk. Samma karaktärer, men i New York-miljö och med aningen fler korkskruvslockar (vid öronen) i omlopp.

Musiker i tunnelbanan, hummerbäbisen hade lätt kunnat gå med i detta band

Musiker i tunnelbanan, hummerbäbisen hade lätt kunnat gå med i detta band

Ingen vill äta bäbisen med sås*
Även människorna är annorlunda här i jämförelse med södern. Plötsligt har vi inga spontana galna konversationer med var och varannan vi möter, snarare beter sig folk närmast ”svenskt” och skyggar för att utbyta några extra meningar. På många sätt känns det som ”hemma”, på andra sätt är att vara här lite som att vara med i en helgalen film. Som när vi skulle gå ner och köpa upp en hämtpizza – enda gången vi lämnade lägneheten utan kamera – och vi

1) hittar en helt fantastisk öl i närbutiken som heter Kukn (dessvärre smakade den banan, vilket gjorde det hela ännu mer komiskt, men knappast gjorde att det var något man ville köpa med sig hem)

och(!)

2) på vägen tillbaka möter ett gäng på omkring tjugo helnakna personer som kommer cyklande utmed Bleeker Street.

Det var sista gången vi gick ut utan kamera.

 

*apropå servitrisen på Cuz’s seafood i Mississippi (”Swamp tour och vapenfantaster) >>

 

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker & allting runt omkring, Resor. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s